Andra hälften av 1800-talet Del 1, Darwin, Bentham & Hooker, Ericaceae
Text av: Stefan Salomonsson

Nu hamnar vi i en tid då det händer en del viktiga saker med Rhododendronsläktet och även med systematiken i stort. Först av allt skall vi kanske reda ut vilken inverkan Charles Darwin hade på systematiken. Det var ju trots allt publiceringen av hans ”Om arternas uppkomst” 1859 som var den verkligt stora händelsen under denna period. ”On the Origin of Species by Means of Natural Selection” (1859) https://www.biodiversitylibrary.org/item/135954#page/11/mode/1up

Charles Darwin 1809-1882, Wiki


Charles Darwins (1809-1882) teori om evolution genom naturligt urval gav en förklaring till varför det såg ut som det gjorde med likheterna inom arter, släkter, familjer, klasser och ordningar. Man hade tidigare tänkt på ett, som man nu kallar typologiskt sätt, kopplat till en tanke om en skapelse där en arts utseende var skapat en gång för alla så som det ser ut idag. Man brydde sig inte så mycket om variationen inom en art, åtminstone inte när det gällde taxonomin. Så Darwins teorier medförde snarare en förklaring till varför det var som det var än en revolution inom taxonomin.

Gregor Johann Mendel 1822-1884, Wiki


Darwin var ju heller inte riktigt klar över detta som handlade om ärftlighetslagarna och som blev klarlagda först genom Gregor Mendels (1822-1882) experiment. Genom sina experiment med att korsa ärtsorter framlade han den första teorin om hur egenskaper nedärvs genom att anlag slumpmässigt kombineras i avkomman. Han publicerade sina rön 1865, men hans idéer uppmärksammades först efter hans död, i början på 1900-talet Man fick i och med hans och andras upptäckter en mer tydlig bild av sättet att se på en art mer som en population med inneboende variation och olika genuppsättningar.


Darwin hade funderat i flera decennier över korsbefruktning och naturligt urval och skrev en bok 1876 om detta och varför korsbefruktning verkade gynnas i flera fall än självbefruktning. Alltså att han funnit mångfaldiga bevis för att blommor från de flesta arter är konstruerade så att de ofta befruktas av pollen från en annan blomma på samma planta, eller som oftast är fallet från olika plantor. Kort sagt så var genetiken inte något känt fenomen för Darwin.

Joseph Dalton Hooker 1817-1911, Wiki


När det gällde botaniken så var Darwin ingen expert. Under framläggandet av de olika teorierna från ”Om arternas uppkomst….” 1859 och vidare fram genom 1860 och 70-talen fram till sin död 1882, var det vänskapen med Joseph Dalton Hooker (1817- 1911) Director vid Kew Gardens, som innebar ett stort stöd. Brevväxling och diskussioner med honom var avgörande för Darwin när det gällde just botaniken.  


George Bentham 1800-1884, Wiki

Ett system som blev tongivande för lång tid framåt  var Bentham & Hookers system i ”Genera Plantarum” som publicerades 1862. Som ni märker så kommer denna ut i stort sett samtidigt som Darwins ”Om arternas uppkomst”. Hooker och Darwin var alltså nära vänner och Hooker var även en klar förespråkare för Darwins idéer. Bentham däremot var inte lika tvärsäker på att Darwins idéer hade så stor inverkan på det ”naturliga system” som han och Hooker presenterade. Benthams syn avgjorde inriktningen på ”Genera Plantarum”.

Bentham & Hookers system liknade i långa stycken de Candolles. Den odningsföljd i vilken familjerna beskrevs, överensstämmer väl med ordningsföljden i de resonemang som skulle följa efter det att Darwin publicerade sina tankar.  Tankar som bygger på de evolutionära trenderna i strukturena hos blommans olika detaljer. Som alltså baserades på graden av fusion och redukton av blomdelarna. Man resonerade tidigare utifrån termer som primitivt och avancerat när man byggde hierarkier. Vidare hade man inte tillgång till växtfossil den gången på samma sätt som man hade beträffande djurfossil. Man kunde alltså inte lägga till uttdöda saknade länkar när man efterhand började bygga evolutonära ”träd” som blev allt mer populära.

Oscar Drude,1852-1933

Om vi då återvänder till sökandet efter karaktärer i Ljungväxtfamiljen så blev det faktiskt Hookers klassificering av familjen som kom att bestå fram till våra dagar. Vi finner Ericaceae som Ordning nr XCIII (93) i Genera Plantarum Del 2 som publicerades1876 https://www.biodiversitylibrary.org/item/14687#page/52/mode/1up. Även Oscar Drude (1852-1933) , i Engler& Prantl, Die naturlichen Pflanzenfamilien, 4, 1.1897, blev tongivande fram till våra dagar. https://www.biodiversitylibrary.org/item/62210#page/25/mode/1up

Vi sa ju att samkronbladiga med undersittande hylle är de karktärer som man kan identifiera till att börja med. Inga regler utan undantag dock, som man brukar säga. Vaccinium, blåbärssläktet, till exempel har faktiskt översittande hylle och en del släkten inom Ericaceae har inte heller den där tydliga samkronbladiga karaktären. Hooker placerade av den anledningen Vaccinium tillsammans med en del ytterligare släkten i en särskild familj (odning enligt Hooker) Vaccinaceae nr XCII (nr 92). 

I nästa berättelse kommer jag att beskriva ytterligare kännetecken för Ljungväxtfamiljen. Jag förklarar då ytterligare detta med samkronbladiga (sympetale) och undersittande hylle, det kan vara lite lurigt att riktigt förstå. Andra hälften av 1800-talet var en tid då fler och fler nya Rhododendronarter upptäcktes i Himalaya (Sikkim och Assam) men även i västra Kina upptäckte man den otroliga artrikedomen i Yunnan och Sichuan. Västra Kina blev tillgängligt för västerlänningar i och med att det så kallade ”opiumkriget” slutade 1860. Mer om detta och en del annat i Berättelse nr 10 som publiceras den 30 Januari