År 1738, inte mer än 15 år innan Linné presenterade sin Species Plantarum, (dock hade hans Genera Plantarum kommit 1737 se nedan), besökte Linné Frankrike och träffade bröderna Bernard och Antione de Jussieu i Paris. Då hade Antoine efterträtt den store botanikern Tournefort som ansvarig för de Kungliga Trädgårdarna i Paris. Tournefort var för övrigt en betydande inspirationskälla även för Linné. Den ena parken är idag den officiella botaniska trädgården i Frankrike, Jardin des Plantes. Vi får anledning att återkomma till verksamheten här i en senare berättelse. Det var i herbariet här vid Muséum national d'histoire naturelle, man samlade och artbestämde de olika Rhododendronarterna som samlades av de franska missionärerna i Kina under årtiondena efter 1860. Även parken i Versailles ingick under de Jussieus ansvar.

Observera att man ännu inte börjat fundera på evolution och ärftlighet. För Jussieu och hans närmaste efterföjare var det fortfarande likheten som var helt avgörande för sortering i grupper.

En sak till innan vi lämnar Linné. I Species Plantarum är arterna sorterade i ca 1000 st släkten vilka i sin tur soteras i de 24 klasserna. Man hittar inga beskrivningar av släktena i Species Plantarum, dessa finns boken Genara Plantarum från 1737, sök Rhododendum i denna länk https://www.biodiversitylibrary.org/item/14678#page/1/mode/1up, så hittar du beskrivingen av släktet. Som jag påpekade i Berättelse nr 2 så utgick Linné från artens konstans, att den var skapad av en gudomlig kraft och att den ser ut idag på samma sätt som vid skapelsen. I sina senare verk frångick han denna tanke och visade på flera exempel på motsatsen.  Detta sätt att se på artbegreppet kallar vi för ett Typlogiskt synsätt.

I Berättelse nr 4 talar vi ytterligare om de naturliga systemens uppbyggnad, ”typologin” och var Ljungfamiljen och Rhododendronsläktet kommer in. Lördagen 20-11-07 lägger vi upp denna berättelse.