OM VÄXTKARAKTÄRERNA DEL 2

Vad är det då man menar när man talar om ”växtkaraktärer” ? Det är helt enkelt en egenskap som går att klassa eller mäta, t.ex blomfärg, fruktämne, ståndare mm. Sedan talar man om ”karaktärstadium” ? Med detta menar man de värden som en karaktär kan anta. t.ex olika mått eller olika färger, antal ståndare, fruktämnets position mm. En oändlig mängd karaktärer och dess olika tillstånd är möjliga att använda vid klassificeringen. Och som sagt vilka karaktärer är då viktiga? Vi talar ju om likhet när vi bygger ett naturligt system, så det gäller att hitta de karaktärer som delas av många för den första ”grovsorteringen”. Sedan kan det bli fråga om allt ovanligare karaktärer för indelning på artnivå i olika släkten.

Jag kommer nu att presentera de olika karaktärerna en och en efter deras betydelse på olika nivåer i den taxonomiska hierarkin. Vi börjar med de Jussieu och de Candolles system. Det var Jussieu som var först med att sortera ut släkten i Ericacaefamiljen (Ljungväxterna). Han såg växtriket som ett kontinuum, alltså att det inte fanns några tydliga gränser mellan de taxonomiska enheterna. Det var i princip taxonomen som bestämde gränserna. I den mån det fanns ”luckor” mellan enheterna så berodde det först och främst på att en del enheter dött ut. Candolle däremot intog en helt annan attityd. Ett sätt att se på naturen som förebådade Darwins syn som vi kommer till längre fram i kommande beättelser. Candolle myntade uttrycket ”arternas krig” vilket betydde att enheterna inte alls flöt ihop så som Jussieu menade utan att det fanns tydliga gränser och att det ständigt fanns en konkurrens om livsutrymmet i naturen.

Vi ligger nu i tiden runt 1800 och första halvan av 1800-talet och man kan säga att det var Candolles system som blev tongivande. Den taxonom som var tidigt ute med att systematisera Rhododendronsläktet, även med en indelning av släktet i sektioner, var George Don (1798-1856). Don följde helt Candolles system. Vi kommer till Don.

För det första så talar vi här om blomväxter (angiospermer). Uppdelningen i enhjärtbladiga och tvåhjärtbladiga delar blomväxterna i två huvudgrupper. Jag börjar här med att presentera Jussieu´s system från 1789 :

de Jussieu’s System

Genera Plantarum (1789)

https://www.biodiversitylibrary.org/item/7125#page/1/mode/1up

Class 1. Acotyledones (svampar, alger, mossor) Utan hjärtblad (cotolydon)

Monocotyledones (Med ett hjärtblad)

2. Stamens hypogynous (Stamens = ståndare)

3. Stamens perigynous

4. Stamens epigynous

Dicotyledones (Med två hjärtblad)

Apetalae (Utan kronblad)

5. Stamens epigynous (Stamens = ståndare)

6. Stamens perigynous

7. Stamens hypogynous

Monopetalae (Samkronbladiga)

8. Corolla hypogynous (Corolla = blomkrona)

9. Corolla perigynous

Corolla epigynous

10. Anthers connate (fused = ihop) Anther = ståndarknapp

11. Anthers distinct (separate)

Polypetalae (Petals separate) Kronblad enskilda, ej sammanfogade.

12. Stamens epigynous

13. Stamens hypogynous

14. Stamens perigynous

15. Diclines irregulares (unisexual plants with no corolla) (sam- och tvåbyggare)

Jussieus klasser delades in i exakt 100 ordningar. Han menade att om man sätter en gräns på 100 st så skulle det vara möjligt att komma ihåg dom. Man kan översätta Jussieus ordningar till familjer.

Här fick ni lite att ”grotta” med. Jussieus val av karaktärer går igen ända fram till våra dagar så det är inte fel att veta hur den ”grova” systematiken en gång i tiden såg dagens ljus. I nästa ”Berättelse nr 7”, som publiceras lördagen den 19 december fortsätter vi med Candolles och Dons system.