Berättelse nr 1, Carl von Linné, 1707-1778

Text av: Stefan Salomonsson

Vad har Linné med Rhododendron att göra ? Inte så mycket, men ändå en del på flera olika sätt. Vi får se vad han bidrog med för något ? Om vi skall börja i rätt ända måste Linné vara med. Man skulle väl kunna säga som så, att även om antalet kända Rhododendronarter på Linnés tid var mycket få, så blev dom åtminstone namnsatta, beskrivna och klassificerade av Linné. Det var första gången släktet fick sitt namn.

Först av allt, vad var Linnés största bedrift ? Vad gjorde han egentligen ? Utan konkurrens var det så klart det binomiala namnsättningssystemet. Egentligen var det inte Linné som var först men han utvecklade det och gjorde det känt. Alltså, det handlar om de s.k ”latinska” eller egentligen vetenskapliga namnen. Med för det första ett namn på släktet och därefter ett namn på arten. För att ta ett exempel, Rhododendron lapponicum, på svenska Lapsk Alpros. Ett latinskt namn skriver man alltid med kursiv stil. Alltså namnsättningen, eller med ett annat ord ”nomenklaturen”. Vi pratar då om en av de tre delarna inom vad man kallar för taxonomin. De andra två delarna är identifiering och klassifikation.

Det är en sak som är viktig att veta när det gäller reglerna för namnsättningen även i våra dagar. När man skall hitta det äldsta vetenskapliga namnet på en växt, så går man inte längre tillbaka i tiden än till Linnés namnsättning. Om Linné en gång har satt ett namn så är det detta som skall gälla i första hand. Alltid det äldsta namnet som har företräde.

För att man skall kunna klara av den delen av taxonomin som kallas identifiering måste man göra beskrivningar av de olika arterna. Beskrivningar görs utifrån hur växten ser ut så klart. Man beskriver växtens oika delar (karaktärer) på ett enhetligt sätt så att man utifrån dessa beskrivningar kan jämföra olika växter och skilja dem åt.

Innan vi forsätter med Linnés olika bedrifter så vore det väl ganska kul att veta vilka Rhododendronarter Linné kände till och namngav. En av dom har vi redan nämnt, Lapprosen. Då får vi kika i Linnés egen bok Species Plantarum som första gången publicerade 1753. Den var i två delar och beskrev över 5940 namn på arter från hela världen. Han sorterade dessa arter i 1000 olika släkten. Att jämföras med dagens ca 400.000 beskrivna växtarter.

R. ferrugineum

Morbi in sem

Ni skall nu får ett verkligt kul tips. Det finns en sajt på nätet som heter BHL (Bidiversity Heritage Libraray). Sökord till att börja med när man kommit in på sajten, blir i detta fallet ”Species Plantarum”. Det man ser då är originalet från 1753 inskannat och klart och sökbart. https://www.biodiversitylibrary.org/item/84235#page/5/mode/1up. Man söker sedan vidare på ”Search Inside” och ”Rhododendron”. Då hamnar man på sid 392 under ”Decandria Monogyna” och släktet Rhododendron med 5 arter beskrivna på latin. Dessa är R. ferrugineum, R. dauricum, R. hirsutum, R. chamaecistus och R. maximum. Då undrar man lite över vad Decandria Monogyna betyder ?

R. maximum

För att förstå Linnés taxonomi måste man veta att Decandria på latin betyder 10 ståndare och Monogyna betyder en pistill. Rhododendron tillhör alltså en grupp som har denna typ av blommor. I och med detta sätt att tänka och sortera så var Linné tvingad att sortera azaleorna i ett annat släkte som tillhör gruppen Pentandria Monogyna, alltså 5 ståndare istället. Vi vet ju att azaleor har 5 ståndare. Följaktligen fick denna grupp ett eget släktnamn Azalea. Där fanns 6 azaleaarter som var kända på Linnés tid. Detta var således anledningen till att vi än idag brottas med namnet Azalea trots att släktena idag är sammanförda under släktnamnet Rhododendron.

Testa att gå in på BHL igen men använd istället sökord ”Azalea” för ”Seach inside”.

R. lapponicum

I nästa berättelse nr 2 om Rhododendrontaxonomin skall vi tala om begreppen Artificiella och Naturliga system…..