Text av: Stefan Salomonsson

Avdelning på Sydsvenska Rhododendron- och Magnoliasällskapets Hemsida. För den som vill fördjupa sig lite mer i sitt R&M-intresse.

Som första ämne  har vi valt ett antal berättelser om Rhododendron-släktets systematik och taxonomi genom tiderna. Ni som läser dessa berättelser undrar då så klart ”vad skall man med sådan kunskap till ?” En motfråga som jag ställer är då ”Varför blir man en ”samlarnörd” ?  Varför vill människan överhuvudtaget sortera saker och ting ? Om man är samlare vill man så klart ha ett system att sortera sin samling efter. Man vill ha koll på vad som finns och vad som saknas i samlingen.

Taxonomin och systematiken handlar dock i första hand om behovet av att sätta namn, i detta fallet på arterna i Rhododendronsläktet och sedan om något sätt att sortera alla arterna i detta stora släkte efter något slags system.Sedan vidare att sortera in släktet i familjer, ordningar osv

Berättelserna kommer löpande att innehålla ord och begreppsförklaringar. Ibland länkar till olika referenser. Tanken är att man skall kunna läsa texterna utan att behöva googla på en massa hela tiden. När mitt eget Rhodointresse startade saknade jag i hög grad denna typen av berättelser inom detta område. I den mån sådana fanns så var de alltid på engelska. Men där finns å andra sidan en outtömlig engelsk litteraturkälla.

Vad berättelserna mynnar ut i är en mer ingående berättelse om Edinburgrevisionen som inlddes 1972 och där del 5, den sista delen, publicerades1995. Det är denna revision som idag gäller för namnsättning och klassificering av släktet. Revisionarbetet inleddes och styrdes från Royal Botanic Garden Edinburgh RBGE. I Edinburgh har man ägnat sig åt Rhododendronsläktet sedan åtminstone början av 1900-talet så det var naturligt att initiativet kom därifrån. Således ett verkligt omfattande arbete som syftade till att få ordning på ett stort och besvärligt släkte.

Men vi börjar berättelsen redan 1753 när Linné publicerade sitt verk Species Plantarum. Linné skapade nomenklaturen (namnskicket) med de två delarna i det latinska namnet för släkte och art.

Så här ser upplägget för de olika berättelserna ut för detta tema. Var hittar vi Rhododendronsläktet och dess olika arter under årens lopp ?

1)    Start Linné 1753. Artficiellt system betyder att man bara tittar på ett litet antal karaktärer, t. ex blomman som i Linnés system. Man sorterar artena efter antalet ståndare och pistiller.

2)   De Naturliga Systemen växer sedan fram efter hand. De arter som liknar varandra i ett så  

      stort antal karaktärer som möjligt skall tillhöra samma grupp.

3)   Efter Darwins Om arternas uppkomst 1859, om evolutionen, fick man tillgång till en förklaring

      till artbildninge och varför en del växter liknar varandra. Gregor Mendels ärftlighetslära blev

      känd i början av1900-talet.

4)   Artbegreppet utvecklades och synen på arten som population började användas.

5)   Osv, osv, via Edinburghrevisionens idéer fram till våra dagars DNA-studier

De olika berättelserna förs in med jämna mellanrum eferhand. Således inte allt på en gång.