TAXONOMI
Terminologi för benämning av växternas olika delar (morfologin) i rhododendronlitteraturen eller en övning i ”begreppsförvirring”.
Bokanmälan: The Kew Plant Glossary, Henk Beentje och Flora Nordicas ordlistor engelska/svenska, engelska/danska, engelska/norska, engelska/isländska.
Text och bild: Stefan Salomonsson
Sydsvenska Rhododendron- och Magnoliasällskapet.
I texten refereras emellanåt mailväxling med Magdalena Agestam, Thomas Karlsson och Arne Anderberg (Flora Nordica och Svenska Botaniska Föreningen) samt med Eric Wahlsteen.
Det man genast märker när man börjar fördjupa sig i rhododendronlitteraturen är en svårforcerad djungel av morfologiska termer. De olika arterna beskrivs utifrån ett batteri av termer för bladformer, blomformer, hårighet, växtsätt etc, etc. Det är utifrån dessa beskrivningar man skapar sig en bild av hur den enskilda arten ser ut och hur den därmed skiljer sig från andra arter. Att känna igen dessa termer och förstå deras betydelse är följaktligen centralt för att man skall kunna göra en korrekt artbestämning eller artbeskrivning.
När man så upptäcker att sätten att uttrycka sig hos olika författare inte alltid överensstämmer blir det smått förvirrande. Förtvivla inte, gå vidare med ditt intresse för växterna. Där är en tröskel att ta sig över och det handlar om just terminologin. Sedan öppnar sig en ny värld, det kan jag försäkra. Man kan börja ”nyckla” på ett seriöst sätt först när man förstår vad de olika termerna betyder.
Med denna text vill jag anmäla lämplig litteratur inom området, utifrån mina egna erfarenheter. För släktet Rhododendron hittar men en hel del bestämningslitteratur. Problemet är att allt är på engelska. Så det första man får leta efter är en bra engelsk/svensk ordlista för morfologiska termer. Det duger oftast inte med en vanlig engelsk/svensk ordbok. En omfattande sådan ordlista hittar man på nätet på Flora Nordicas hemsida. Sydsvenska Rhododendron- och Magnoliasällskapet har fått tillstånd att lägga ordlistorna på sin hemsida www.rhododendron-syd.se Man hittar ordlistorna under rubriken ”Länkar” Här finns även en engelsk/dansk, engelsk/norsk och en engelsk/isländsk ordlista. Flora Nordica är en påbörjad vetenskaplig flora på engelska över de nordiska kärlväxterna.
Efter det att man mer och mer börjar förstå vad de engelska termerna betyder på svenska kommer man till nästa problem. När man som vi sa ovan inser att hos olika författare förekommer också olika termer för samma sak, vad gör vi då? Att utifrån ordlistorna förstå vad som menas i en given text är en sak, men när man själv ska välja en term i en egenhändigt skriven text eller i samtal, då hade det varit bra om man någonstans kunde hitta vägledning. Inte så mycket efter vad som är rätt eller fel utan mer vilka termer som används oftare än andra, utifrån att de blivit vedertagna och av de flesta anses som mest lämpliga. Sedan finns det dessutom olika tolkningar av samma term.
Rhododendronsystematiken idag
Stefan Salomonsson 2025-02-15,
Edinburghrevisionen (Cullen, Chamberlain m.fl) och Temperate Rhododendrons (Julian Taylor-Whall)
För att hålla reda på vilka arter som är nära släkt med varandra jobbar forskarna med att ”sortera” in arterna i systematiska grupper. Denna del av biologin kallas systematik, eller ibland taxonomi.
Det har skett ett skifte vad gäller Rhododendronsystematiken. Historiskt sett har man använt sig av yttre morfologi och fysiologiska egenskaper när man har rekonstruerat fylogenier, men i och med molekylärbiologins framsteg och utvecklandet av effektiva sekvenseringsmetoder för DNA, har även genetiken blivit viktig för att konstruera hypoteser för växternas släkskap. Ett evolutionärt träd (även kallat släktskapsträd, fylogenetiskt träd eller bara fylogeni) visualiserar hur arterna är släkt med varandra. Eller, som det oftast rör sig om, visualiserar de en hypotes om evolutionära släktskap, eftersom vi sällan med säkerhet kan avgöra hur evolutionen har skett.
Det viktiga begreppet när det gäller sortering efter släktskap är monofyli. Monofyletisk kallas en organismgrupp som omfattar samtliga medlemmar med en gemensam anfader. Parafyletisk sägs en organismgrupp vara när alla representanter i den härstammar från en och samma anfader men när inte alla av anfaderns avkommor inkluderas. En grupp av arter ingår i en monofyletisk grupp, en klad, om de är de enda ättlingarna till en gemensam förfader.
Systematiken och taxonomin för Rhododendronsläktet kan spåras tillbaka ända till Linné. Fram till och med 1996 då Edinburghrevisionen publicerade sin sammanfattning av revisionen, har allt handlat om morfologi. Morfologi är läran om växternas uppbyggnad, dess olika delar och karaktäer.
Julian Taylor-Whall går vidare efter 1996 och sammanfattar vad som sedan har hänt fram till våra dagar. Han har plöjt igenom ett mycket stort antal vetenskapliga artiklar och sammanfattat var vi står nu i Rhododendronsystematiken. Ett mastodontarbete utan dess like. Han är helt okänd i dessa sammanhang och dessutom anonym.
Edinburghrevisionen som är den senaste och gällande revisionen av Rhododendronsläktet startade sitt arbete i början av 1970-talet och den publicerades i 6 delar med början år 1980. Den slutgiltiga sammanfattningen med antalet erkända arter med namn publicerades år 1996. Det som skall gälla är således denna. I alla vetenskapliga artiklar efter 1996 hänvisar man till 1996 och The Genus Rhododendron, It´s classification & synonymy. I källförteckningar till vetenskapliga arbeten och artiklar är det till denna sammanställning man hänvisar.
Man kan inte ha en åsikt, eller tycka, när det gäller Edinburghrevisionens giltighet. Det är den som är accepterad och gällande bland botaniker och taxonomer i vetenskapen. Många hänvisar till Davidians omfattande verk i 4 delar Rhododendron Species, taxonom även han och var verksam vid Edinburgh Botaniska Trädgård. Huvudskälet till detta är att den har flera fördelar när det gäller artbeskrivningarna. Men med en annan artdefinition än hos Cullen/Chamberlain. Som samlare av vildarter har man stor nytta av båda dessa verk. De kompletterar varandra i hög grad.
Man kan kritisera Edinburgrevisionens slutsatser men eftersom taxonomin är en levande vetenskap som ständigt är i förändring så sker det omgrupperingar efterhand som nya upptäckter görs. Nu har detta skett i en påtaglig omfattning i och med DNA-studiernas intåg. Detta har Julian Taylor-Whall sammanställt och sammanfattat på ett enastående vis. Det betyder ju inte att Edinburghrevisionen var felaktig vid den tidpunkten då den publicerades. Edinburghrevisionen använde sig inte av DNA-studier utan enbart av de morfologiska karaktärerna.
Ett tredje viktigt verk när det gäller vildarterna är den Danska Rhododendronforeningens hemsida och dess avdelning med beskrivningar och bilder av arterna i bokstavsordning.
Det fjärde och mycket viktiga verket om vildarterna är nätversinonen av Flora of China. Denna bygger också i huvudsak på Edinburghrevisionens systematik.
Det femte verket och kanske viktigast idag blir således Julian Taylor-Whalls Temperate Rhododendrons. Här finns dock endast de arter som är introducerade i odling i Storbritannien.
Man måste ha klart för sig när det gäller Temperate Rhododendrons att verket utgör en sammanfattning och summering av det systematiska läget i nutid för Rhododendronsläktet. Det nya släktskapsträdet som Taylor-Whall ritat upp är en monofyletisk sammanfattning av de olika rapporter och artiklar som publicerats efter år 1996. Han har sammanfattat en mängd vetenskapliga artiklar och det handlar således inte om hans egen uppfattning, det handlar om professionella systematiker över hela världen och deras vetenskapliga artiklar. Så när man påstår att Taylor-Whall misstar sig så är det dessa artiklar man i så fall avser. Ett sådant verk kallar man för en ”metaanalys”.
Länkar :
Danska Rhododendronforeningen om klassifikarion :
https://www.rhododendron.dk/arter/klassifikation/
Danska Rhododendronforeningen, klassifikation enligt Taylor-Wall :
https://www.rhododendron.dk/arter/klassifikation-2024/
Danska Rhododendronforeningen, arter beskrivningar och bilder A-Z :
https://www.rhododendron.dk/arter/
The Rhododendron, Camellia & Magnolia Group, Edinburghrevisionen del 1 och 2 :
https://www.rhodogroup-rhs.org/publications/books/rhodo-revision
The Rhododendron, Camellia & Magnolia Group, Temperate Rhododendrons :
https://www.rhodogroup-rhs.org/publications/books/temperate-rhododendrons
Flora of China, Volume 14, Ericaceae, Rhododendron :
Ljungväxterna : http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=2&taxon_id=10316
Rhodododendron: http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=2&taxon_id=128386
The Kew Plant Glossary av Henk Beentje
Jag tycker mig ha funnit en sådan vägledning, nämligen den nyligen utgivna The Kew Plant Glossary av Henk Beentje, med hittills två upplagor 2010 och 2016. Utifrån denna källa till vetande och ordlistorna i Flora Nordica har vi, enligt min uppfattning, de verktyg vi behöver, för att komma vidare i våra sökningar efter mer kunskap utan att göra det alltför krångligt för oss. ”Att förstå och använda”. Henk Beentje har under sitt arbete med The Glossary, plöjt igenom en mängd floror, monografier, revisioner, andra ordlistor, läroböcker osv. Tanken är att den skall vara heltäckande och användas för växtbeskrivningar, bestämningsnycklar, floror, mm. Ordlistan innehåller alla beskrivande termer som används i floror, fältguider, monografier och revisioner omfattande även termer som är vaga eller konstiga (i dessa fall anges när det är så). I de fall det finns flera termer för samma definition indikeras vilka termer som inte är att föredra. Termer som inte använts under de senaste 50 åren har uteslutits.
